fredag 21 maj 2010

"Hope. Sometimes that's all you have when you have nothing. Have that you'll have everything."

With my sister and best friend

I have never been alone, never. Even when I wanted to be alone, and the years I spent alone I never really was alone. Because I always had my family, and I always had friends that would be there for me if I wanted them to be. But for a few years I for some reason “wanted” to be alone. But I still remember the feeling and it’s a really bad feeling. But I always knew that people would be upset if I died and people would search for me if I went missing.


No one wants to be alone, and its breaks my heart that some people are truly alone. They don’t have a family and the friends they have might not be the best. I always hated seeing people sitting alone eating in school, and I wish I had chosen to sit beside them more. Because sometimes the most important thing is that they know someone cares.



So we should all be a little bit more understanding, and do our best to show the world that we do care.

Peace

2 kommentarer:

Jannike sa...

Hej! Gillar hur du skriver. Drömmer själv om att göra skillnad i världen en dag, om inte för hela världen så åtminstonde för delar av den. Lovar också att hålla utkik efter dig och ditt lockiga hår om jag kommer in på Malmö Högskola, haha. Pluggar du redan där, eller vad gör du? Kram!

Jannike sa...

Åh vad kul!! :D :D En smygföljare! Haha. Jo jag hoppas på att komma in på English Studies, för jag drömmer verkligen om att skriva, och då på engelska. Även om jag anser mig vara mycket stark redan i det engelska språket så kan man ju aldrig lära sig för mycket. Och vad roligt om vi då kommer gå i samma byggnad! Coolt! Trivs du bra på högskolan där?

Har faktiskt sökt Human Rights i andra hand, bara lite kuriosa sådär. ;)